Förbättra värden & världen så får ni bonus

I dag är det dagen B i G-20 Pittsburgh.  De  20 ledande industriländernas ledare ska sätta ner foten beträffande restriktioner för löner och bonus i banker och sätta upp ramar för finansiell verksamhet mer generellt.

Tim Geithner, USA: s finansminister, säger att man ”faktiskt är mycket nära” i frågor som rör ersättning och bank reglering. Det verkar finnas en samsyn i att ersättningssystemen har uppmuntrat ett  överdrivet risktagande och att detta i sin tur bidrog starkt till den finansiella jordbävningen.

Det är egentligen pinsamt att en fråga om vad en viss gubbe ska få i lön har kommit att dominera ett av de viktigaste politiska mötena. Borde de inte egentligen diskutera klimatfrågan, fattigdomsbekämpning, fredsfrågan, nedrustning, mänskliga rättigheter och hur världen ska komma till rätta med det faktum att nära hälften av jordens befolkning inte kan läsa och skriva? Istället ska de lägga tid på en fråga som ett ansvarsfullt näringsliv borde ha klarat av att reglera för länge sedan.

Jag har ett radikalt förslag:

Låt gubbarna få sina höga löner men koppla utbetalningen till tre indikatorer;

• Milleniemålen
• Klimatmålen
• Långsiktig avkastning

Håll inne alla extra ersättningar till 2015 och har ingen förbättring skett så sätt in rubbet på FN:s konto.

Read Full Post »

Absurt sa professorn

Jaha här kom det.

Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro Universitet och specialist på konstitutionell juridik, särskilt ur ett EU-perspektiv, säger att det nya utspelet om bonusar visserligen är populistiskt, men att det inte är lika ”helt absurt” som att staten lägger sig i styrelsesammansättningar och kvoterar in kvinnor (realtid.se)

 

Read Full Post »

Ett bonusbrev betyder så mycket

Reinfeldt fick brev igår från sina kompisar i Frankrike, GB och Tyskland. Brevet handlar om det ”förkastliga” sätt banker har återupptagit sin praxis att betala höga bonusar. Det är hårda ord men frågan är om det finns kallt stål bakom dessa ord.

Det mest radikala förslaget i skrivelsen är att införa något slags tak för det totala belopp som bankerna får betala ut i bonus.

• Bonus skall baseras på prestation och bör hållas på en ”rimlig nivå” i förhållande till grundlönen.
• Bonus i form av optioner skall låsas in ”på en lämplig tid” innan de säljs.
• Garanterad bonus bör undvikas och, för ”betydande” betalningar bör det finnas en återbetalningsklausul som kan lösa ut om något går fel
• Cheferna bör löpa samma risker som de anställda gör

Det mesta tyder på att bonus definieras som all ersättning som ligger utanför den fasta lönen, men som alltid när det gäller politiska uttalande så kan man inte vara riktigt säker. Kanske klarnar situationen efter helgen när de ska snacka ihop sig. Nästa steg blir sedan att få resten av gänget i G20-toppmöte i Pittsburgh senare denna månad.

Det ska bli spännande att se vad det här kommer att leda till och vilka motargument som kommer att presenteras. Än så länge har jag inte sett någon som har fört fram den så omhuldade äganderätten. I GB har City hävdat att en bonusbegränsning skulle medföra stora skattebortfall. Där har de kanske en point. Annika Falkengren betalade faktiskt 11,3 Mkr i skatt förra året. Det är driftsbudgeten för ett helt dagis det.

Fakta från DN  G20 består av nitton av världens större ekonomier samt EU. Sverige är inte med i gruppen men har ändå ett indirekt medlemskap via EU. Under höstens EU-ordförandeskap leder Anders Borg EU:s finansministrar och Sverige spelar därmed en större roll än normalt.

Under fredagen och lördagen möts samtliga G20-länders finansministrar i London. Den 24–26 september träffas stats- och regeringscheferna inom G20 i Pittsburgh, USA.

Read Full Post »

All about the money

Är det rimligt att pensionsinbetalningar är större än lönen? Än en gång är det SEB:s VD:s villkor som är uppe till offentlig diskussion. Nu är Falkengren inte ensam om att få pensionsavsättning i förhållande till rörlig lön. Nordea Clausen har ett liknande upplägg. Dessutom har båda två sin pension garanterad livet ut.  Förra året tjänade Clausen ca 11,5 Mkr. Ser man till dessa två bankers resultat de senaste åren framstår ersättningen som, tja vad ska man säga, generös? Men spelar det någon roll då, för oss vanliga dödliga alltså? Ja, det gör det faktiskt. Inte idag eller i morgon men resten av vårt liv. Det är VD:arna som ska dra ihop cash til vår pension.

Vändpunkter i ekonomin har visat på vilka risker som är förknippade med dålig bolagsstyrning och svaga eller korkade ägare. När konjunkturen stiger och ekonomin expanderar är nästan alla nöjda och glada trots att kursuppgångarna tenderar att bygga bubblor om och om igen. När sedan dessa brister och ekonomin kollapsar avslöjas brister i bolagsstyrningen. Journalister, aktieägare och politiker – inklusive Sveriges finansminister Anders Borg– tuggar fradga över marknadens misslyckande. Detta mönster har under min tid som ”marknadsaktör” upprepats minst tre gånger – 1987, 2000-2001 och 2008. Varje gång har svagheter i styrningen av bolagen avseende löner, risker och expansion använts som förklaring. Hur mycket ska en VD få tjäna? Känner styrelserna inget ansvar? Har vi en utbredd girighetskultur i näringslivet? En vanlig förklaring är att Europa importerat problemen från USA men samtidigt glömmer man då bort att ingen har tvingat de svenska bankerna till att följa John.

Företagsledare anlitas för att försvara aktieägarnas intressen. Ledningen ansvarar för att aktieägarna ska få en rimlig avkastning på sitt investerade kapital. Så långt är alla överens. Problemen dyker upp när själva avkastningen ska definieras. Exakt vad är det som ska premieras? Kursutveckling, försäljning, vinst per aktie eller totalavkastning? Ännu mer komplicerat blir det när man ska bestämma på vilket sätt den extra ersättningen ska betalas ut. Som optioner eller aktier, rörlig lön, bonus eller pension?

Med bolagsstyrning menar man ofta områden såsom styrelsens sammansättning, röstregler, take-over bestämmelser och likabehandling av aktieägare. Här är regelverk och praxis omfattande och detaljerade. Beträffande den kritiska frågan kring ersättningsystemen saknas däremot nästan helt ramverk. När ”betalning efter prestation” konstrueras på fel sätt och chefer har incitament att ta för stora risker spelar det inte så stor roll hur bra man är på att styra bolagen för övrigt.

Human Capital Strategy and Compensation Philosophy : Establish performance-based compensation programs tied to annual and long-term Company, business unit and individual goals, which are structured to align the interests of employees with those of stockholder (Lehman Brothers’ 2008)

Det hjälper alltså inte att man har goda föresatser. De kritiska frågorna som måste ställas  är:

• Vad vi man uppnå?
• Hur ska resultatet mätas?
• Hur ska de betalas ut?

Sen kan man kanske se det som ett tecken på Jämställdhet att en kvinnlig VD granskas på samma sätt som en manlig.  För inte är det väl så att det är roligare att granska Falkengren hårdare för att hon är kvinna?

Read Full Post »

Bonus är farligare än knark?

Hade lördagsintervjun med finansminister Borg i öronen medan jag knödde mig fram vid en loppis mitt ute på den Skånska tundran. Tappade faktiskt koncentrationen en aning när han plötsligt kläcker iden om att Finansinspektionen ska kolla och godkänna bankernas bonussystem.

– Man kan inte bara titta på kortsiktig lönsamhet när man sätter bonusarna. Det andra är att man måste väga in hur stora risker man tagit. Tar man väldigt stora risker och tjänar pengar så är det naturligtvis en inte fullt så imponerande prestation. Det tredje är att systemet måste ta in samhällets intressen av stabilitet. Så jag tycker att det naturliga vore att bankerna i sin rapportering till Finansinspektionen fick lämna in sina bonussystem, att man utvärderar dem utifrån de här kriterierna och att Finansinspektionen har det som en del av sin tillsyn.

Det första med kortsiktig lönsamhet begriper man ju. Resonemanget ligger väl i linje med vad Sarkozy och Merkel kommer att föreslå vid ministermötena i höst.

Men det andra?  Menar han att ersättningsnivåerna bör riskjusteras? Vanligtvis finns det en stark korrelation mellan risk och avkastning. Större risker ger större vinster eller förluster. Alla banker är mer eller mindre i riskbranschen. Trixet är att kunna värdera dessa risker och att matcha dessa mot det egna kapitalet. Många risker är idag ”betygsatta” på så sätt att olika låntagare sätts i olika riskklasser. Höga risker ger höga riskpremier och drar därmed mer kapital. Mycket av de finansiella institutens rapportering bl a till inspektionen går ut på att just detta. Det här med riskbedömning är emellertid ingen absolut vetenskap utan bygger på en rad historiska antagande. Detta har vi alla bittert fått erfara under den finansiella jordbävningen. Det är många som är kallade  men få är utvalda när det gäller  att bedömma risker.  Med nuvarande system med fri bonussättning är det ägarnas ansvar att ytterst ta ansvar för vilka risker man kan tillåta. Här har uppenbarlige de flesta aktieägarna i bankerna misslyckats och istället har regeringar och finansministrar fått rycka in när krisen var ett faktum. Att detta skulle avhjälpas genom att ersättningssystemen i förväg ska skickas in till inspektionen för godkännande kanske låter bra i en finansministers öron men sätter han inte lite väl hög tilltro till juristgänget på Brunnsgatan?  Hur ska dessa kunna bedömma om bonussustemen hotar den finansiella stabiliteten? Och om de har fel, vad händer då?

Kanske har Borg den planerade Super Finans Inspektionen i åtanke. En sådan tillsammans med nationella inspektioner skulle självfallet kunna sätta upp tillämpningsföreskrifter för bonusar. Kommissionen, CEBS,  har tagit fram ett antal kriterier och som  man menar skall var uppfyllda för att ersättningar skall vara förenlig med sund bankverksamhet.

Principerna innebär i korthet att ersättningspolicyn skall:

• Vara i linje med företagets och individens mål
• Genomlysning gentemot interna och externa intressenter
• Kontroll när det gäller tillsyn och beslutsfattande
• Mätbara prestationer
• Proportionalitet mellan olika typer av ersättningar

Låt oss hoppas att det var detta han hade i tanken. Principerna kan tyckas vara rätta och rimliga även om inte alla ägare delar denna uppfattning. Det bästa hade varit om aktieägarna hade tagit ett större ansvar för systemen, tillsammans eller var för sig. Här skulle pensionspengarna verkligen kunna göra skillnad.

Read Full Post »

Capitalisme spéculatif insensé

Bankernas bonuskultur kommer att diskuteras på höstens G20 möten.  Diskussionsledarna är inte vilka som helst.

Nicolas Sarkozy, Frankrikes president, har uppmanat till en rad initiativ för att begränsa överdriven belöningar t ex  en övre gräns för hur stora bonusar ska kunna vara, skatter på bonusutbetalningar  samt regler för att begränsa den totala bonuspoolen så att de står  i proportion till bankernas intäkter. ”-Jag vill att banker som inte följer reglerna ska straffas”, säger Sarko. I Frankrike kommer två tredjedelar av bonustilldelningen hållas inne i  upp till fem år. Och om bankerna går back ska de inte betalas ut. 

Angela Merkel sade i en tysk TV-intervju i går  ”det är verkligen irriterande  vissa banker behandlar bonusfrågan precis på samma sätt som innan finanskrisen”

Tillsammans kommer dessa två att uppmana sina kolleger på G-mötena att sätta press på de nationella bankerna.

Stackars Fredrik och Anders som kommer att få förklara varför den delstatliga svenska banken låter bonusregnet strila i takt med höstregnet.

Read Full Post »

Rullbandet kan få bankerna att gå sämre

Vi har sett det förut. Specialistavdelninar inom finansiellabolag som gör exeptionellt goda resultat på kort sikt medan resten av firmans resultat försvunnit ner i ett svart hål. Specialisterna får bonus, resultatlön, tantiem, gratifikationer eller kort sagt rejält med flis medan kolleger får sparken och aktieägare indragen utdelning och vesen kursutveckling.

Är detta rätt? Tja, i rent juridisk mening så är det självklart att en ingången löneöverenskommelse ska hållas men dessa firmor får ofta betala ett högt pris när de håller vad de lovat sina specialister. Som skäl för att ha denna typ av ersättningar framförs ofta att ” det är praxis i branschen” och ”vi måste ha det såhär för att kunna konkurrera om de bästa medarbetarna”. Det ska med andra ord löna sig för firman och dess aktieägare.  Det förefaller vara en logisk tankekjedja; hög lön, attraktiv arbetsplats, nöjda medarbetare som jobbar skjortan av sig borde ge hög vinst och därmed klirr i aktieägarnas kassa.  Problemet är bara att det inte finns många exempel på att detta resonemang stämmer. Hela den finansiella krisen motsäger resonemanget.

Det som är bra är att det kommer fram i ljuset genom att man numera redovisar rörliga löner tydligare. Bonus är nämligen som champinjoner, de trivs bäst i mörker.

Bonusproblemen är dock inte ett isolerat Swedbank eller SEB problem. Det finns i hela branschen fortfarande system som inte riktigt håller för att lyftas fram i ljuset. Systemen måste helt enkelt konstrueras om. Konstigheter som att specialister kan lyfta bonus pg av ett kortsiktigt tradingresultat i egen portfölj framstår inte som speciellt begåvat med tanke på vad som hänt i firmor som förfinat just sådan system. Att ge en VD möjlighet att pensionera sig vid 55 års ålder med en livsvarig årlig pension om 8 millar är nog en variant som SHB:s egen seglande Arne von Anka kommer att få vara rätt ensam om.

Som aktieägare och pensionssparare vill jag ha ändamålsenliga belöningssystem som premierar långsiktig relativ överavkastning inte kortsiktigt speck eller vansinnes utlåning. Jag tror att de firmor som har modet att införa dessa enkla principer kommer att bli vinnare. Det är nämligen inte alltid snabbvägen är den snabbaste. Vetenskapsradion rapporterade idag om några matematiker  vid Princeton som hade räknat på om det verkligen lönade sig att ta rullbanden fram till gaten på flygplatser. Det gjorde det inte, det går snabbare att gå bredvid!

För övrigt tyckte min man att det var hysteriskt roligt när han kikade över min axel och såg att talespersonerna för två av bankerna heter Back och Backtemar. Passande namn tyckte han och skrattade rått trots att jag försökte intyga att båda herrarna är hederliga och begåvade.

Read Full Post »

Sommarserie del 2 Goa Gubbar – Mats Odell

” Nyligen uppmärksammades att en del banker jämfört sin fondavkastning med index som inte inkluderar utdelningar.

– Det är precis som med köttfärs: det måste vara rätt information till konsumenten, var min självklara reaktion på det avslöjandet.” 

Det var detta citat från förra året som gjorde att jag började hoppas på en finansmarknadsminister värd namnet. Just information till kunder och sparare ligger mig varmt om hjärtat allt sedan min tid som fondbolags VD. Jag tillhör dem som tror på att människor kan fatta rationella val även beträffande sin pension. För att kunna fatta kloka val krävs det dock att informationen är tydlig och lätt att ta till sig. Hög risk ska framgå, låg lika så. Är det en etiskfond så ska det vara lätt att se vilken etik som ligger tillgrund för urvalet och hur etiken påverkar fondinnehavet.  I Almedalen flaggade han också för att det kommer en förändring i den flyttskatt som hindrar svenska fondsparare från att byta fonder.

Men det är inte detta som jag tycker är mest spännande med denne politiker utan istället hur han tydliggjort AP-fondernas ansvar som ägare genom det nya ägardirektivet.  Enligt en initierad källa så ”hastades”  ägardirektivet fram av regeringen. Odell håller inte med om detta och jag är böjd att tro honom.  Jag tror att de visste vad de gjorde och att det är ett viktigt steg mot en gemensam uppfattning kring vilka krav fonder och pensionsförvaltare ska ställa på börsbolagens ersättningssystem. 

Ägardirektivet ska sättas i samband med de principer för ersättning EU Kommissionen, CEBS,  tagit fram och som skall var uppfyllda för att ersättningen skall vara förenlig med sund bankverksamhet.

Principerna innebär i korthet att ersättningspolicyn skall:

• Vara i linje med företagets och individens mål
• Genomlysning gentemot interna och externa intressenter
• Kontroll när det gäller tillsyn och beslutsfattande
• Mätbara prestationer
• Proportionalitet mellan olika typer av ersättningar

CEBS beslut innebär att principerna skall vara införda före utgången av tredje kvartalet 2009. Tillsynsmyndigheter som inte infört principerna skall ange varför så inte skett enligt principen ”comply or explain”.

Kommissionen har antagit två rekommendationer som avser ersättningar. Den ena utgör ett komplement till tidigare utfärdade rekommendationer om ersättningar till ledande befattningshavare i börsnoterade bolag medan den andra är en ny rekommendation om ersättningspolicy inom finanstjänstesektorn. De båda rekommendationerna åtföljs av ett gemensamt meddelande där kommissionen utvecklar motiven för rekommendationerna.

De två rekommendationerna utgör en första etapp och innehåller en rad rekomendationer. ;edlemsstaterna bör se till att företagen tillämpar när de utformar och tillämpar en lönepolitik som belönar långsiktig hållbar utveckling. För att reformen på området ska bli framgångsrik krävs en regelrätt kulturell förändring på de berörda företagen. Genom att lägga fram sina rekommendationer nu söker kommissionen uppmuntra företagen att tillämpa principerna om hållbar ersättningspolicy, när de ser över sina anställningskontrakt för 2010.  Källa Fondhandlarföreningsns Nyhetsbrev nr 6 2009

Dessa rekomendationer ska dessutom följas upp med lagstiftningsåtgärder.

Mycket litet har hittills rapporterats i frågan i Sverige. Fokus gjorde en intressant intervju med Martin Andersson, chef för Finansinspektionen i våras.

Under Sveriges EU-ordförandeskap till hösten kommer vi att ha en särskilt central roll…Sverige kommer att driva frågan om en europeisk finansinspektion under EU-ordförandeskapet så att den kanske kan införas redan nästa år.

Kommissionens direktiv kan läsas här. Vad man säger är att som steg ett rekommenderar man företagen till självreglering. Steg två innebär lagstiftning. Först för banker och andra finansiella företag sedan överväger man att lagstifta även  för andra noterade bolag.

I rekomendationerna för alla bolag är de viktigaste punkterna:

• Ersättningspolicyn är central
• De ledande befattningshavarnas ersättning ska tjäna som riktmärke för alla ersättningar i ett företag
• Det ska finnas en gräns (2 år)  för avgångsavederlag och sådan ska inte betalas ut vid misslyckanden.
• Det ska finnas  en stark kopplingen mellan lön och resultat.
• Det ska finnas en balans mellan fast och rörlig lön. 
• Rörliga delar ska omfattas av förutfastställda och mätbara resultatkriterier.
• Det ska finnas en balans mellan lång- och kortsiktiga resultatkriterier.
• Rörlig lön ska inte betalas ut direkt utan skjutas upp (3 år)  i tid.
• Man ska kunna återkräva rörliga ersättningar som utbetalats på grundval av uppgifter som senare visat sig vara felaktiga. (Clawback kallas det)
• Det är av avgörande betydelse att aktieägare och särskilt institutionella investerare använder sina rösträtter.
• Styrelsen ska inte ha aktieoptioner.
• Det ska finnas ersättningskommitter där ledamöterna kan området och som är oberoende från företagsledningen.

För bankerna gäller  samma men något hårdare bandage Den viktigaste skillnaden är att det det tillkommer myndighetstillsyn. Kreditinstitut och värdepappersföretag kommer att bli skyldiga enligt lag att ha en ersättningspolicy som är förenlig med en effektiv riskhantering, och tillsynsorganen kommer att kunna vidta åtgärder om kreditinstituten och värdepappersföretagen brister i detta hänseende:

• Ersättningspolicyn i finanstjänstesektorn bör ha en lämplig balans mellan rörliga och fasta delar i ersättningen för att vara förenlig med och främja en sund och effektiv riskhantering. .
• Ersättningens fasta del bör vara tillräckligt hög, så att personalen inte förlitar sig enbart på bonusen.
• Den rörliga delen kopplas till prestation, och större delen av den bör utbetalas senare
• Rörliga ersättningar bör uppfylla vissa prestationskriterier, som ska utformas så att det långsiktiga resultatet gynnas och den bakomliggande prestationen justeras för risk, kapitalkostnader och likviditet.
•  Man ska kunna återkräva rörliga ersättningar som utbetalats på grundval av uppgifter som senare visade sig vara felaktiga.
• Ersättningspolicyn bör utmärkas av öppenhet och insyn och vara tydlig, väldokumenterad och innehålla regler för att undvika intressekonflikter.
• Detta innebär även att styrelsen ska ansvara för övervakning av ersättningspolicyns tillämpning för finansinstitutet som helhet, med lämplig medverkan av interna kontrollfunktioner, personalavdelningar eller experter samt aktieägare.
• Styrelseledamöter och annan personal som utformar och tillämpar ersättningspolicyn ska vara oberoende.
• Offentliggörande av ersättningspolicyn i finansinstitut är ett nödvändigt villkor för en effektiv övervakning.
• Aktieägarna bör få akdekvat, tydlig och lättbegriplig information om ersättningspolicyn.
• Tillsynsorganen ska, med hjälp av sina instrument, se till att de finansiella instituten i största möjliga utsträckning tillämpar principerna för en god ersättningspolicy och har en ersättningspolicy som är förenlig med en effektiv riskhantering.

Är det här att betrakta som ett ingrepp i ägande rätten? För min del har jag svårt att se det men jag är övertygad att vi kommer att få höra detta från några håll. Kollegiet för bolagsstyrning gnölar i sitt remisssvart och i sin årspapport. Kollegiet vill hellre ha den svenska modellen med självreglering.  Jo visst självreglering låter väl fint men med tanke på hur handlingsförlamad och i vissa delar rent motsträvig de svenska aktörerna har agerat så skulle det förvåna mig om självregleringen får ännu en chans. Verkar därför rätt osannolikt att just Sverige ska klara sig med självreglering om resten av unionen ska få lag och myndigheter på halsen.  Svenskt Näringsliv har ännu inte fattat galoppen utan tror fortfarande att det handlar om AP-fonderna.   Mats Odell och hans direktiv till Ap-fonderna fram står i ljuset av dessa förändringar som både framsynt och adekvat. Han kommer också att spela en viktig roll när det gäller att genomföra direktivet nu när Sverige har EU:s klubba i ett halvår..  Ett gott råd till denna Goa Gubbe är därför – Behåll hjälmen på, Du kommer att behöva den.

Read Full Post »

Beond Ericsson

Det var inte helt lätt att koncentrera sig på jämställdhet i TV-soffan igår när nyheten om att Svanberg lämnar över vd-posten.  Jag tror att han har velat gå vidare en längre tid men att det inte har varit läge förrän nu. Redovisningsproblem och finanskris har fördröjt det hela. Men att han skulle bli ordförande i BP var helt otippat.  Jag trodde faktiskt att vi istället skulle få se honom som ordförande i Ericsson.  Det är visserligen inte för sent ännu, han ska ju vara kvar i styrelsen som kofta åt sin efterträdare så han kanske blir överrock också. 

Jag brukar hävda att suget efter att anställa svenska direktörer i utlandet är begränsat. Vi får se om detta är undantaget som bekräftar regeln eller om det är en ny trend. Jag tillåter mig dock att tvivla på att britterna skulle vara så desperata att de i velat mellan två svenska vd:ar inför denna rekrytering. BP är hur som helst ett spännande bolag vars stora satsning på alternativ energi ”beond petruleum” bådar gott. 2007 startade man en jättesatsning på 8 miljarder dollar över tio år på forskning kring nya energiformer.   I styrelsen har man både två kvinnor och en man med afro-amerikansk bakgrund och förra vd:n hade tom en pojkvän.

Svanberg med sin världsvana och diplomatiska profil kommer att passa fint in i gänget. Att han inte har någon bakgrund inom oljebranschen kommer inte att vara ett hinder. Det samma gäller nämligen för de flesta övriga i den styrelsen. Han kommer att få användning av sina diplomatiska talanger direkt vid nästa stämma. Nästan 40 procent av aktieägarna röstade mot ersättningspolicyn vid stämman senast. Han har också en tuff uppgift att tackla själva kärnaffären – olja. En sinande, hårt kritiserad energikälla. Oljesandsutvinningen, med alla sina miljöproblem, har redan varit föremål för intensiv debatt – och det är bara början. Bolagets engagemang i Papau, Indonesien är också ett problem att bita i.

Media börjar genast spekulera i att Svanberg ska falla i ”Svennis” fällan dvs få kritik och kicken.  Man oroar sig på e24 att engelsmännen ska var elaka mot honom. Det är ju gulligt och omtänksamt att varna honom för den stygga brittiska affärspressen. Här i svedala är vi ju så snälla mot varandra, eller? Risken för att Svanis ska få samma problem som Svennis är nog inte så stor. Svanis verkar nämligen inte ha några problem med att koncentrera sig på det ha ska göra. Lika lätt var det inte för Svennis som allt för ofta verkade ha tankarna längre söderut.  Vet ni förresten att man gjort en undersökning bland brittiska kvinnor och frågat om de skulle vilja ha sex med Svennis?  90 procent svarade Nej! ( Nej, inte en gång till)

Read Full Post »

Han var ju oskyldig ju

– Jag ser det som en upprättelse, säger Christer Elmehagen fd vd för AMF. Han ska nu betala tillbaka 8,6 Mkr till sin förra arbetsgivare dvs hälften av vad som initialt krävdes av honom. Det är onekligen en seger. Tror att det är första gången som någon av de fall där förra arbetsgivaren och förra vd:n haft olika syn på hur stor bonus, pension eller andra förmåner som förra vd:n har haft rätt till. I Skandiafallet t ex kom väl inte en krona tillbaka till aktieägare och kunder?  Carnegie? I don´t think so.

Oavsett vem som nu svikit vem så visar hela AMF caset hur viktigt det är att avtal om ersättningar och bonus redovisas öppet och tydligt. Det får helt enkelt inte förekomma att aktieägare, sparare och styrelser kan missa vad en uppgörelse handlar om.

Jag fick iallafall fel beträffande min nya granne. Jag har hävdat att han aldrig skulle betala tillbaka en spänn och att han ens skulle ha gjort något som skulle kunna betraktas som annat än moraliskt fel. Lite avis är jag också. tänk om min kassa hade tillåtit 8,6 millar i F-off pengar! Nu betalar jag och går vidare, jo jo det är allt en replik få förunnat att få fälla.

Just denna skandal verkar nu vara avslutad. Eller också kan man säga som min man sa när jag berättade för honom om uppgörelsen: – Betala tillbaka, varför  varför då? Han sa ju att han var oskyldig!

Read Full Post »